President Donald Trumps tullplan för ‘Befrielsedagen’ möter rättsliga hinder efter flera beslut i federala domstolar.
Domstolarna har slagit fast att Trumps användning av IEEPA för att införa generella tullar överskred hans presidentbefogenheter.
Trumps administration överklagade omedelbart och meddelade att man är beredd att ta ärendet till Högsta domstolen om det krävs.
Läs hela artikeln Trumps administration trappar upp rättsstriden om tullpolitiken Donald Trumps tullplan för ‘Befrielsedagen’, en central ekonomisk politik för hans andra mandatperiod, hotas efter två federala domstolsbeslut. Planen innebar en grundtull på 10 % för de flesta handelspartner och ömsesidiga tullar för andra länder, med stöd i IEEPA. Ett tre domare starkt panel i USA:s internationella handelsdomstol (CIT) slog enhälligt fast att IEEPA inte ger presidenten obegränsad makt att införa sådana tullar. Samma dag konstaterade distriktsdomare Rudolph Contreras i Washington D.C., utsedd av Obama, i ett annat mål att Trumps användning av lagen var olaglig. Båda besluten begränsar i hög grad Trumps möjligheter att agera ensidigt i handelspolitiken. Som svar överklagade Trumps administration snabbt till appellationsdomstolen i D.C. Circuit och begärde att beslutet skulle upphävas. Justitiedepartementet hävdade att domen försvagade presidentens förhandlingsposition i känsliga handelsförhandlingar med flera länder. Trumps juridiska team hävdade att att ta bort tullhotet underminerade presidentens konstitutionella befogenheter och påverkade de pågående förhandlingarna negativt. William Klein, seniorforskare vid Peterson Institute for International Economics, instämde och förklarade att Trump och finansminister Scott Bessent använder tullar som en strategisk startpunkt för bredare förhandlingar, särskilt med länder som Kina. Trump har sagt att han är villig att ta ärendet till Högsta domstolen om det behövs, och målsägandens advokater stödjer detta. Det är dock fortfarande oklart om Högsta domstolen kommer att ta upp fallet. Under de första 20 veckorna av Trumps andra mandatperiod har administrationen redan lämnat in 18 brådskande framställningar till domstolen, vilket tyder på ökande rättsliga spänningar mellan Vita huset och rättsväsendet.